Ihopmontering av Joey och Johannes nya fällbord mot röka inne.
Jag är den händigaste av flickor i klänning.

Sen bjöd inte kvällen på så mycket mer. Det var det gula fällbordet i fokus.

En berusad Lillan anordnade midnattsmöte hemma hos mig.
Hon serverade pasta med citron och smör.

En vacker slinga

Jag och mina tjejkompisar har en underbar mailslinga.

Det innebär för eventuella vuxna som läser detta inlägg att alla cc:ar alla i alla mail vilket resulterar i att man kan öppna mailboxen och ha en sisådär 35 nya mail på bara ett par timmar.

Vi hetsar upp varandra och skickar gärna onödiga mail där det bara står: ok eller: jag kommer.

Är det för att mail är gratis som man njuter så mycket i att frossa i utskick?

Är det så att någonstans undermedvetet hör man ett litet "katching" varje gång man liksom tjänar in de 50 ören det hade kostat att skicka ett sms..

Eller är det som för mig att jag njuter så fullbordat av att öppna upp mailen och ha den full av vänliga, bekanta namn som Erika, Tove, Antonia, Sophie och Jossan och inte Jonseycumboytool, makemehardviagralovers eller ROLEXXXX200€€€€€

Antonia åker inte till Lund för den billiga ölen

Ja, jävlar. Klackarna i taket.
Antonia åker till Lund så frekvent av en anledning, ni kan alltså pusta ut- hon har inte fattat särskilt tycke för Lund som stad betraktat. Kom igen, det är Skåne liksom.
Nej, hon har fått en pojkvän som pluggar en mycket mystisk linje där.
Egentligen är han från Lidingö och heter Calle.
Här är han:

1, detta blir nu inlägg nr 778.

2, Joey jävlar vad det bloggas nu.

3, jag tågar till Skåne nu så vi ses om någon dag igen.

Bloggtips!

Det här tycker jag är en mycket bra idé. De här tjejerna har startat Sveriges första tekniksajt för tjejer, den ena satt i TV4:s morgonsoffa imorse.
Man kanske skulle kunna tycka att teknik inte ska behöva könsindelas men jag påstår starkt att det behöver det. Detta p.g.a. att killar (nördiga sådana) rotar ner sig nåt så in i norden i grejer och det blir liksom inte kul för människor med utvecklade högerhjärnor (främst kvinnor) att följa. De hakar upp sig på små knappar och detaljer och kan lägga ned timmar och förmögenheter på att just en lite grej inte är som de vill ha den.
På den här sajten är saker lite mer kommunikativa och lite mer straight forward, ett utdrag kommer här från senaste blogginlägget:

Sitter och pillar och testar jättejättefina små digitalkameror som jag ska visa upp i TV4 imorgon. Gustav från M3 har med dom stora fina systemkamerorna. Med stora obejktiv och multimodes. Jag har med mig dom små fina kompaktkamerorna med typ 1 knapp. Nu sitter jag och försöker läsa på om megapixel och hur det funkar med olika blixtar och ljukorrigering. Och jag fattar absolut ingenting.

Men vem bryr sig hur det fungerar alltså? Bara det blir bra bilder. Jag vill ha en fin kamera som man bara behöver sikta och trycka på liksom.

Mycket roligt tycker jag.
Ja, just det. URL:en kan ju va bra att inkludera: lillagumman.se

Är det bara jag som funderar?

Helvetet i att arbeta med andra

En tråkig grej med att plugga första året journalist är att man aldrig får skriva. Jag läser ju journalistvetenskap och inte journalistisk produktion vilket betyder att man bara får veta varför folk reagerar på ett visst sätt beroende på vad du skriver i stället för att få testa på det själv. Det enda vi lämnar in i textform är i form av punkter producerade i grupper. Jag har försökt undvika ordet tills nu då det blir nödvändigt, det jag talar om är alltså grupparbete. Något rysligt dåligt måste människan ha gjort den dagen då gud kom på konceptet grupparbete. 

Det jag stör mig på mest med grupparbeten är att jag alltid tycker att jag kan mest och bäst men att jag samtidigt vet att det är förbjudet att spela på det, då är man egoistisk och tar för mycket plats (i alla fall i Sverige). Nej, i stället måste man sitta igenom plågsamma timmars fumlande där man stundvis måste bita så hårt i tungan att det blir små små sprickor i tungspetsen medan ens gruppmedlemmar sitter och producerar barnformuleringar om bloggens inverkan på mediemarknader. Allt detta drickandes surt kafeteriakaffe. Vilket för mig in på nästa dilemma. Grupparbeten måste man alltid göra i skolan- det mest energilösa stället på jorden. Detta p.g.a. att gå till ett kafé är för jobbigt för då är det alltid hälften av gruppen som sitter med jackor på och inte vill beställa utan ber om kranvatten så att man måste skämmas. Och hem till sig själv vill man ju inte precis ta med dem, det skulle kunna bli extra kritiskt för mig- tänk om Johannes skulle komma hem! Han är så snäll och artig att han skulle säkert bjuda in dem att stanna på veckans höjdpunkt- vår spagetti och köttfärssås och valfri dvdboxfrossa kväll. Och eftersom de säkert är sådana människor som sitter på kaféer med jackor på och dricker vatten så är de säkert också såna människor som skulle tacka ja till en uppenbar parkväll med spagetti och köttfärssås och valfri dvdboxfrossa.

Femte statsmakten

JMK:s tidnimg intervjuade mig om grekbloggen och resulterade i den här trevliga artikeln tycker jag själv (på sid. 35).

Voltaire och lövbiff

Igår promenerade jag och Emelie och drack kaffe hos Voltaire. Att rekommendera men inte för Beach2009 aimers för det är nästan omöjligt att inte beställa macaroner eller pacannötstårtor eller vad det nu kan vara som lägger sig vackert på höfterna.
På kvällen grillade vi i Bromma hos makarna Tove och Robin.

Emelie

Robin tror att han gör Dagens Outfit men han gör i själva verket bara I want YOU fingret iklädd truckikeps.

Johannes på 45.000 kronors mattan Tove fått låna från Svenskt Tenn

kramp

Kanal 5's wipeout är det mest skrattförlösande någonsin. Loulou, jag dör! Förnedringstv när det är som bäst. Jag vill bara se på wipeout resten av livet. Jag behöver inget annat. Det är så kul. Har det gått fram eller ska vi prova mer?

Åh jag älskar wipeout. Sitter ensam i tvrummet med lasagnefläckar överallt för jag får inte ner maten på grund av alla skrattattacker. Så många glädjetårar.

http://www.youtube.com/watch?v=jxVIMCMuSrc

Joey kan inte du fixa så att det blir en liten youtuberuta med fetloulou.

Från Joey:



(Joey tycker inte om den där Sofia Eriksson)

Schlager 4-ever

Jag är så NÖJD med schlagergårdagen!

För det första så hade vi uppdaterade snacks (honungschevre, appenzeller, annanas, färska hallon och körsbär, sesamkex och rosmarinrostade mandlar) och cava och för det andra så var jag rysligt i gasen- det var så bra allting!

Rätt låt vann, det händer ju aldrig! Men rätt låt vann. Jag hade nog till en början planerat att heja på Grekland för sakens skull men Sakis var så fasansfullt dålig att min fasad föll. 

Norgepojkens röst när han gormade sitt I'M IN LOOOOOOOVE gav mig rysningar (Sophie fick för övrigt gåshud av La Voix vilket vi andra hade mycket kul åt). Han lät som Ewan McGregor i Moulin Rouge när han sjunger medleyt med Nicole Kidman på Elefanten. Den brukade jag och Jossan för övrigt sjunga mot varandra när vi var lite yngre även om det inte har något med ålder att göra för vi skulle säkert kunna göra det även idag.

Sakis, jag älskar dig men vilket jävla taskigt performance. Vad var grejen med rullbandet och sidolutningarna???

Förresten hände en sjukt kul grej på vägen hem. Utanför vår port möter jag gamla jobbarkomisar till Johannes. Jag vet att de inte bor i Birkastan så i min schlageryra drar jag den snabba slutsatsen att de varit på schlagerkväll någonstans i närheten. Så när de kommer emot mig med öppna armar så trycker jag upp mitt ansikte ung. 4 cm ifrån dem och fullkomligt vrålar: I CAUSE I DON'T CAAAARE IF I LOOSE MY MIIIND, I'M ALREAAAAADY CURSED. 

Jag tycker att de reagerade lite underligt, de hängde inte alls på sången. Men jag tänkte inte mer på det utan vi stod och småpratade en stund och det kommer fram att de varit på 50-årsfest och absolut inte sett schlager. De hade alltså inte fattat ett skit av mitt utspel utan antagligen bara låtit det passera som ren galenskap av finkänslighet eller nåt. Jag är märkt för livet i det gänget nu.. Men det får jag väl bjuda på för

Sommarsysslor

Igår fikade vi i solen på Saturnus och pampiga middagsplaner formades. När Erika fick veta att jag och Antonia planerade en lugn hemmakväll utan vin så bangade hon och gjorde planer på annat håll.
De tre nuckorna Tove, Johanna och Antonia gjorde röror och korvar och halloumi och sallader och kände oss rätt stolta över oss själva. Å vad skönt det var att vakna imorse och promenera bort till Bakery and Spice i solskenet, göra philadelfiamackor på aprikossurdegsbröd, färsk juice och kaffe som förtärdes i den prunkande trädården. Det blev ännu mer tydligt för mig hur skönt det var eftersom Johannes var ute igår och låg ned på gräsmattan och kallsvettades läsandes Stig Larsson. Jag satt sval och bekväm och läste resereportage i Elle och drack lemonad. Åå, jag var äckligt nöjd med mig själv känner jag nu i efterhand.
Det betyder att jag kommer bli odräglig ikväll när jag ska kolla Schlager och dricka cava.

Fan vad du är snygg Antonia. 

Fortsättning Erika och Amit

Facebook konversation med Erika nyss:

Erika
näradödenupplevelse
7:28pmJohanna
vad???
7:28pmErika
som jag framkallade själv
jag badade
det ringde på dörren
det ringde igen
coh igen
sen var det tyst ett tag
sen knakcade det
bankade
7:28pmJohanna
whaaaat
7:28pmErika
och slutligen rycktes det
sen blev det tyst
7:28pmJohanna
vemvemvem
7:28pmErika
och jag låg knäpptyst i badet
7:29pmJohanna
nej men gud
7:29pmErika
livrädd att det var stalkern
sen öppnades brevlådan och in kom en lapp
7:29pmJohanna
aaaaaaaa
7:29pmErika
jag ringde hanna för jag var så rädd
sen smög jag fram
7:29pmJohanna
vad stod det på lappen?????
7:29pmErika
och det var...
en lapp från min grann
7:29pmJohanna
hahahahhaha
jaha?
7:29pmErika
"dina nycklar satt i låset, jag har dom hos mig"
7:30pmJohanna
hahahhahahahaha
7:30pmErika
"här vilar erika, avliden av hjärtattack efter egenpåhittad stalker"

Erikas beundrare ger sig inte!

Båda blev blyga. Eller så har någon läst för mycket Harlequin...

se mig svimma i tv (mördarbacken)

Tredje gången i mitt liv jag springer (och andra denna vecka) i våldtäktslingan aka lilljansskogen. Ni vet mördarbacken? Jag springer fram till den sedan är dealen att jag sakta tillåts lunka upp för backen för att sedan springa igen. Mördarbacken är alltså min drivkraft när jag springer. Snart får jag gå, snart får jag gå, snart går jag!

Vilka står då idag vid början av mördarbacken? Ett filmteam och han brottaren som vann lets dance första säsongen och låg med sin danspartner. Han ska springa intervallträning i mördarbacken. Vänder jag? Nej jag drar på allt vad jag har för att styla. Jag har en filmkamera i arslet! Klarar två tredjedelar av backen sedan svartnar det för mina ögon.