Om den hårfina gränsen mellan generositet och offer

Efter att 10 ggr ha frågat Antonia om det VERKLIGEN är okej så tänkte jag att vi nu var på det stadiet att vi kunde skoja om detta.
Jag är självklart otroligt tacksam (vilket också är meddelat i mailet med inköpslistan) att Antonia som är ledig idag kunde hjälpa mig.
Jag vill trycka lite extra på att jag under middagen hade alltså inte planerat att tysta ned det faktum att Antonia handlat och fixat och ta all ära själv.
Det som är tråkigt med att detta tydligen inte var självklart för alla inblandade är att detta nu i stället för generositet och omtanke för sin bästis och medbloggerska kan tänkas ses som offerbeteende, ett kan tyckas mindre attraktivt karaktärsdrag hos en annars så fulländad kvinna.