Alla som träffat min pojkvän kan nog skriva under på att han, inte bara som uttrycket utan på riktigt, är världens snällaste person. Jag hade mitt namn gjutet på den listan fram tills idag. Jag sitter sedan 7 timmar tillbaka i köket och skriver hemtenta som ska lämnas in i morgon. Eftersom att jag till skillnad från Johannes inte har något problem att koncentrera mig så sitter jag med halvöppen dörr. Men så blir jag avbruten i mitten av min analys om opinionsjournalistik baserat på "Våra söner plundras på sina organ" av ett fnitter från soffan. Jag låtsas som ingenting men mina öron är nu tillräckligt öppna för att jag ska höra "Ja, ja! Vi tar fram klasslistan". Det tar ett bra tag för mig att förstå vad de pysslar med, det låter som att han gör någon form av kartläggning över vad han tycker om alla i klassen, från A till Ö. Sen fattar jag, han och killen på andra tråden sitter helt seriöst med en klasslista och diskuterar vem de vill vara med och vem de inte vill vara med i sitt nya grupparbete och varför. Det fnittras och tisslas och sen kan jag bara anta att det settlades för de la på. Eller så kom de på att de är två små flickor och fick panik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar